Gustav Vasa var en framsynt regent på 1500-talet som länge anade att det i de svenska fjällen fanns gömda malmrikedomar. Det var dock inte förrän år 1634 som en malmletare fann ett silverstråk, 6 mil väster om Adolfström vid norska gränsen.
Året därpå började brytningen av det silver som man trodde skulle rädda Sveriges ekonomi. Ett smältverk anlades i Silbojokk dit malmen fraktades med hjälp av renar. Som mest arbetade 127 man i gruvan. Arjeplogs socken bildades år 1640 samtidigt som Arvidsjaurs socken, Silbojokks församling och Nasafjälls församling. År 1659 fick gruvdriften ett hastigt slut då en norsk krigshär kom över gränsen och förstörde gruvan samt smältverket i Silbojokk.
Under tiden 1770-1810 gjordes ett andra försk med gruvan i Nasafjäll. Vid Silbojokk var skogarna nedhuggna varför man sökte en ny hyttplats. Man trodde sig kunna frakta ner malmen på Laisälven och valde därför att bygga den nya smälthyttan vid sjön Yraft. Sedan 1775 kallas denna plats Adolfström. Den förste hyttmästaren i Adolfström var Carl Lestadius, far till Petrus och Lars Levi Lestadius.
Svårigheterna att få fram bra silver, de långa transporterna och problem att få arbetskraft gjorde lönsamheten dålig. Totalt utvanns endast 974 kg silver och 276 240 kg bly under de båda epokerna. I de gamla skrifterna står att läsa:
”Nasafjäll alltför barbariskt. Ligger uti världens yttersta vrå där föga annat året igenom synes än himlen och snöfälten som stora äro.”
Även om inte SVeriges ekonomi blev berikad genom gruvbrytningen i Nasafjäll, blev i varje fall Sveriges historia ett kapitel rikare.
(Text: Upplev historien om Nasafjäll i Adolfström)
Mer information finns att läsa på www.adolfstrom.se